I am a material girl...
Det har jag ju förstått med besked. I går flyttade jag lite saker från min lägenhet till mitt andra hem, och samtidigt sorterade jag sakerna mentalt. Tre högar, som alla Hollywood-proffs säger; Keep, Sell, Donate. Idag ska jag börja rent fysiskt. Måste komma igång med att annonsera sakerna på riktigt, och måste alltså först rensa ur bokhyllor med mera. BUHUUUUU!!!
Jag är inte så fäst vid sakerna som sådana, men jag är uppenbarligen en sån person som hänger upp kunskap och minnen på "krokar", och krokarna har i min värld formen av olika saker. Varje grej måste jag fundera kring, och minnas och det tar på riktigt hundra år att gå igenom allt. Antingen så, eller så slänger jag allt av bara farten utan att tänka efter. Men då VET jag att jag kommer slänga viktiga saker...
Hur som helst... Nu är mitt hem tomt på mig och Ginos säng.
Alla frågar mycket om flytten, hur det går och vad som hänt sen sist. Det börjar bli ganska stressande att fortfarande svara att inget hänt, men det går väl bra. Väl... Ja, jag är nervös. Nu är det inte alls långt kvar och vi har nästan inget mer bestämt förutom det faktum att vi ska flytta, vi har inge lägenheter kvar här och ingen dagisplats i något av länderna. Fetkoll, med andra ord...
Nej, nu ska jag sätta igång med allt som ska göras idag. Nummer ett, som varje dag, är att rensa upp detta mayhem som orsakas av en liten grabb som roar sig med hyss när mamma och pappa är sömniga.
Heppåer!
Jag är inte så fäst vid sakerna som sådana, men jag är uppenbarligen en sån person som hänger upp kunskap och minnen på "krokar", och krokarna har i min värld formen av olika saker. Varje grej måste jag fundera kring, och minnas och det tar på riktigt hundra år att gå igenom allt. Antingen så, eller så slänger jag allt av bara farten utan att tänka efter. Men då VET jag att jag kommer slänga viktiga saker...
Hur som helst... Nu är mitt hem tomt på mig och Ginos säng.
Alla frågar mycket om flytten, hur det går och vad som hänt sen sist. Det börjar bli ganska stressande att fortfarande svara att inget hänt, men det går väl bra. Väl... Ja, jag är nervös. Nu är det inte alls långt kvar och vi har nästan inget mer bestämt förutom det faktum att vi ska flytta, vi har inge lägenheter kvar här och ingen dagisplats i något av länderna. Fetkoll, med andra ord...
Nej, nu ska jag sätta igång med allt som ska göras idag. Nummer ett, som varje dag, är att rensa upp detta mayhem som orsakas av en liten grabb som roar sig med hyss när mamma och pappa är sömniga.
Heppåer!
Källarsökning!
Så nu har jag tagit mig i kragen och gått igenom en del av Ch's källarförråd. Det var tungt... Inte så fysiskt tungt som det var jobbigt att gå igenom alla Ginos bebissaker. Jag är en sån lipsill... Speciellt hans babygym fick tårarna att spruta, det låter så mysigt om det! (Det spelar alltså lite melodier och sånt...) Hur som helst, en hel del saker att bli av med hittade jag! Jag vet inte om allt funkar som det ska på Photobucket, men bilderna på allt är upplagda där iaf. Nu finns dessutom ett till album, SALE 2, eftersom photobucket inte kunde acceptera bilder med samma namn. Förstås... HÄR! och HÄR!
Och ja, detta var då det som fick vattenfallet att sätta igång
I lördags fick vi barnvakt av våra snälla ex-grannar, anledningen var hejdåparkhäng för Brianna, som åkte till Kanada i måndags och inte kommer hem förrän när vi flyttat.
BRIBABY!
Det var också ganska tårfyllt och kändes som en spik i kistan när det gäller flytten. Allt blev liksom lite allvarligare när man sagt adjö till den första personen man inte kommer träffa på väldigt länge...
Däremot så snodde jag några finfina bilder på min (ibland) bättre hälft, och nu är jag så elak att jag postar en sån också. Men det tål att skrytas med att jag delar barn och hjärta med denna underbara uppenbarelse!
Nu är det dags att runda av igen... Men först till det viktigaste! Jag kan nog med säkerhet säga att Mattias nu leder limericktävlingen, något jag är ganska övertygad om glädjer honom. Så ge honom lite motstånd nu! För rolig läsnings skull.
Och ja, detta var då det som fick vattenfallet att sätta igång
I lördags fick vi barnvakt av våra snälla ex-grannar, anledningen var hejdåparkhäng för Brianna, som åkte till Kanada i måndags och inte kommer hem förrän när vi flyttat.
BRIBABY!
Det var också ganska tårfyllt och kändes som en spik i kistan när det gäller flytten. Allt blev liksom lite allvarligare när man sagt adjö till den första personen man inte kommer träffa på väldigt länge...
Däremot så snodde jag några finfina bilder på min (ibland) bättre hälft, och nu är jag så elak att jag postar en sån också. Men det tål att skrytas med att jag delar barn och hjärta med denna underbara uppenbarelse!
Nu är det dags att runda av igen... Men först till det viktigaste! Jag kan nog med säkerhet säga att Mattias nu leder limericktävlingen, något jag är ganska övertygad om glädjer honom. Så ge honom lite motstånd nu! För rolig läsnings skull.
